But in the end it’s only a passing thing, this shadow; even darkness must pass

Vad jag har gjort under december månad? Utmanat mig själv att lämna min comfort zone och fy bubblan vad jag älskar var jag är på väg. Jag tänkte inte gå ut och dansa med S igen förrän jag hade långt hår igen, peruk gills ej. Sen tänkte jag, leva i rädsla är att inte leva alls. Varför fokusera så mycket på vad som kan gå fel, när jag kan fokusera på vad som kan gå rätt. Dessutom vad är jag rädd för? Känna mig ful? Jag blev så otroligt trött på mig själv för att jag tillät att mitt hår förstör för min framtid. Jag bestämde mig för att leva för vad dagen har att erbjuda, inte för vad gårdagen har tagit bort. Det är inte menat att alla utmaningar du möter i livet ska paralysera dig, det är menat att de ska hjälpa dig upptäcka vem du är.

Jag gick ut, i min svarta sjal. I klänningen jag köpte i Stockholm. Röda läppar och skyhöga stilettklackar. Jag dansade och jag sket totalt i vem som såg mig. Vet ni vad som hände? Jag har aldrig haft så många som raggat på mig under en och samma kväll. Det var snudd på absurt. S i ett av sina ofiltrerade moments: "Seee! Det sitter inte i håret, det sitter i RUMPAN!" 😁

Tänk vad stor skillnad att faktiskt lämna sin comfort zone ibland kan göra. Jag lär mig mer och mer för varje dag att det helt bortkastat att vänta på att saker ska bli bättre. Livet kommer alltid vara komplicerat, hitta glädjen i resan och där du befinner dig just nu och bara kör på. Du kan inte starta på ett nytt kapitel av ditt liv om du håller på att läsa om det senaste hela tiden. Livet är ju lite som en bok. Du kan inte ändra de sidor som redan är skrivna, men du kan börja på ett nytt kapitel. Jag tror på något sätt att jag själv satt så många begränsningar på mig själv. Varför ska jag inte få leva ett liv som jag är exalterad över redan nu? Vad väntar jag på egentligen. Gå ut och dansa var nog ett av de allra bästa besluten jag tagit på länge. För mig handlade det om att fokusera på det som ger mig glädje och att faktiskt göra det jag vill. Jag tror många idag är trötta, inte för de gjort för mycket. Snarare för de har gjort alldeles för lite av det som tänder en gnista inom dem.

Tidigare under veckan var jag iväg på konferens med jobbet. Huvuduppdrag att bli sammansvetsade och ta fram en tydlig affärsplan inför kommande år. Jag fick förtroendet att hålla i delar av konferensen, jag fick mål & aktiviteter. Jag började att fråga gruppen om det var viktigt att ha ett mål. Det tror jag alla kan hålla med om att det är. Men är det viktigt att veta vad man vill då? Då drog jag Kjelles exempel: Tänk att du sitter i en taxi påväg hem och de frågar "var vill du?" och du svarar "Inte till Stockholm iallafall"... det blir ju inte så bra eller hur? Räcker det att ha ett mål och veta vad man vill då? Tänk att du kollar din telefon regelbundet och besviket säger "Nähä, inget paket från H&M idag heller" och så frågar någon "Har du beställt då?".. "Näää.. men man kan väl hoppas!". Då kommer vi till det viktigaste. Vill vi något, men gör inget. Är det definitionen av en dröm. 

Jag fortsatte med att jag brukar säga att den enda skillnaden mellan en bra och en dålig dag är din egen attityd. En dålig attityd är som en punktering, byter du inte ut den så kommer du ingenstans. Fler kloka ord från Kjelle. Vad är egentligen skillnaden mellan en vinnare och en förlorare? Både vinnare och förlorare har motgångar. Skillnaden är att vinnaren ser det som en chans att få lära sig något nytt medans förloraren ger upp. När jag jobbar med mina elever får jag ofta höra att "men det är omöjligt det du ber mig att göra". Omöjligt är inte ett faktum, det är en åsikt brukar jag säga då. Min åsikt är att allt är möjligt bara man vill tillräckligt mycket. När jag hörde mig själv säga det på konferensen gav jag mig själv sparken i röven jag behövde för att faktiskt göra det jag själv vill göra. 

Veckan efter det dansade jag även igång dansgolvet helt själv på årets julbord. Kvällen till ära i den röda peruken. För att jag kunde. Jag drömmer inte längre. Jag vet vad jag vill och jag gör det jag vill. Varje dag. Motgångar stöter jag på dagligen men jag älskar ju att lära mig nya sakar, så jag välkomnar de och uppskattar faktiskt de till största del. Livet är inte en dans på rosor, men det är ju det som gör det sådär vansinnigt spännande hela tiden. Jag har så otroligt mycket energi, gnistan inom mig är tänd. Satan vad den brinner.